Igår 01.45 sprang jag över sundbybergs kyrkogård. Slå den ni..
Nej, ärligt var jag livrädd. Först pratade jag med honom i mobilen samtidigt, men han sov så jag ringde jessica. Min egen telefon-livvakt! Tack! Ni undrar särket varför? jo jag var dum nog och ta en genväg hem.

Idag, söndag, ingen ork och för mycket tankar. Känner mig som Nalle puh när han går runt och säger "tänk, tänk, tänk". Fast jag säger det inte högt. Idiotiskt.

Dagens låt, Biffy Clyro - Get fucked stud

Såra mig inte nu. Ge mig bara ett nej eller ja, men fan inte ett kanske.
För ett kanske sårar mest. Ett nej är lätt i mina ögon. Ett ja är krångligt men bra.

Nu börjar pusslet igen, läggas om bit för bit för att förstå det konstiga beetende som du kör med. Har gått igenom det så många gånger förut och nu händer det igen. Allt för några pussar i pannan och svenskt affro. Suck.

"Without the good times, we wouldn't survive the bad times.
 And without the bad times, we wouldn't appreciate the good times. "

Allt hänger ihop, en jävla sörja, gröt or whatever.
Svenskt affro hår, out of braincells och hittade nyss en gammal dikt samling ifrån en ex kärlek. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Orden och meningarna är han. Så han.
Men jag läste två dikter, sen raderade jag dokumentet. Radera.

Jag skulle vilja få dig gråta, som jag har gjort.
Ligga kramplös i sängen och gråta utan tröst.
Att få leva bakom ett leende för ingen förstod.
Sedan skulle jag vilja slå dig tills du gjorde en blogg och den var rosa.
Fucking rosa, vad händer med mig? Du förstör mig. Krymper mig.
Då kanske du kan påstå att du förstår vad jag går igenom.

I brist på annat försöker jag fixa till en ny header, vad tycks? ska ändra mer saker.

 

håll käften duuuu din lila fjortisemo m arctic monkey aporna, SOM EJ KAN SJUNGA! lilla du, lägg ner din blogg. FÖRSTA gången och sista gången ja kom till din bajsiga lilla blögg.

2008-mar-03 @ 14:19

Jag svarar lite offentligare eftersom jag antar att "anonym" kommer fortsätta läsa.
Sitter och skrattar här. You made my day!

1. Jag har aldrig påstått att jag kan sjunga haha. Jag sjunger endast på fyllan eller när jag är med mina vänner och tror knappast du är en av dom haha.
(och det är inte vackert)

2. Emo? hahahaha. Det enda emo är väl att jag har ett par vans för att dom är bekväma. some scary shit!

3. Fjortis? Syftar du på mig för 2 år sen så ja då passade ordet in. Men det är passerat. Det enda fjortis jag har nu är väl att jag är blondin.

4. Lär dig stava och stå upp lite för dig själv, du kan ju knappast va någon speciellt modig person som inte kan stå för vad du tycker! Och det är fjortisaktigt om jag får bedöma det själv :) "blögg" är ett typiskt bevis på fjortisskrift så kanske
Btw Arctic monkeys är mitt favorit band i 4 år (innan det vart kända i sverige) och det är fan inte emo. Det kallas brittisk indierock och inte fan är det någon my chemcial romance skit.

Jag har varit så duktig, jag har stått ut och tänkt (alldeless för mkt).
och igår fick jag det lilla credd jag behövde för att inte släppa allt.
Vet inte om det var positivt. Annars skulle jag ju klarat mig oskadd med några skråmor.
Men jag stod på plankan som en pirat och hoppade i det stora underbara havet.
De Blåa vackra och underbara havet  som fullt av elaka hajar. 

Hur ska historian sluta? Blir jag söndertuggad av elaka hajar för jag chansar eller simmar jag omkring i frid? 

Det är så enkelt att skapa en bild av folk som verkligen inte stämmer (alla gånger). När jag började 6an på min förra skola ogillade jag en brud sjuuukt mycket. Jag vet inte varför jag blev så irreterad på henne, var det för att hon var populär och lite outstanding om man jämför musikklasstjejerna? I varje fall skapade jag en bild av bruden och totalogillade henne verkligen. Nu i efterhand ser jag så mycket likheter mellan oss. Det är lixom dom jag avskytt mest som jag kommer bäst överens med. Alla mina nära vänner har jag haft något emot innan. Det är komiskt

Jag skulle ljuga om jag påstår att efter det här kommer jag sluta skapa bilder av folk. Det är mänskligt och naturligt. Den stora saken man ska tänka på är väl att ge chansen att kunna ändra bilden om det behövs.

Man kan jämföra mina underliga tankar just nu med ett krig mellan tokeyo hotel och carola. Hon springer fram och kastar ögonfransböjare på killarna? och dom kastar eyeliners. Sjuka melodier spelas som klår musiken i Kalle och choklad fabriken med hästlängder. Förvirrad, chokladfontäner och jobbiga toner samt carolas arga skrik "det gör ont" när hon träffas av eyeliner på obehagliga ställen. Jag står i mitten, gömd i mitt röda täcke och ler. Bara för att jag mår rätt bra.

Varje natt när jag ska sova tittar jag på stjärnorna.
Varje natt när jag tittar på stjärnorna igenom fönstret
hör jag pendelntågen åka förbi. Det är lixom en vana.
Det är för mycket vanor just nu. Vanor är bra ibland.
Varje natt när jag ska sova tittar jag upp på  stjärnorna och tänker.
Tänker på hur länge ska allt få fortsätta, vanorna, traditionerna och honom.

Varför ska jag vara så svår. Varför ska han vara så svår.
Jo för att vi ska bli svåra tillsammans = det kommer typ aldrig funka.