Samma nätter väntar alla

Det regnar i Sundbyberg. Det regnar över mig.
Det är lov och jag ska vara överlycklig. Men det är jag inte.
Igår kramades vi och sedan satt vi tjugo meter ifrån varandra.
Men det var ingen skillnad. Det fanns ingen gnista.

Bara irritation. Tyvärr.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0