Idag lämnade jag den instängda lilla platsen på andra sidan hallonbergsbron.
Förstod det inte riktigt förns vi lyfte in flyttkartongerna i nya lägenheten.
Kommer aldrig mer behöva vänta på akalla tåget  i tc och önska mig bort.

Aldrig mer majeldsvägen en trappa över barndomskompisen.
Aldrig mer spelmanshöjdens 5 trappor upp till dörren som låset hackade i.
Aldrig mer, ör. Den gröna platsen på andra sidan bron.
Bara minnen och det är skönt.